Chapter 2
När skolan äntligen var över gick jag till skåpet för att lämna böckerna. Väl framme vid skåpet lämna jag mina kemi böcker och tog matte böckerna för vi hade matte läxa till imorgon. När jag låste skåpet såg jag hur tre tjejer kom gåendes mot mig. Dom stannade framför mig och bara kollade konstigt på mig. Alla tre hade långt brunt hår, jätte korta shorts, urringade linnen och överdrivet mycket smink i ansiktet.
- Och vart tror du att du ska, sa den ena tjejen när jag försökte ta mig förbi.
- Shit du i det, mumlade jag för mig själv.
- Vad sa du, sa hon med en aning högre och bitchigare röst.
- Hem, mumlade jag lite högre.
- Tror du ja, sa en annan tjej.
- Vad vill ni.
- Vi vill bara att du ska veta att det är vi som styr denna skola och inte nån annan.
- Okej, sa jag snabbt.
- Och försök inte att ta över den från oss, sa dom alla i kör nu.
- Det är lugnt jag har inte planerat att flytta från Texas bara för att ta över er skola.
När jag sa det kollade dem förvånat på mig men jag bara gick där ifrån. När jag kom ut på skolgården såg jag att skolbussen började att köra iväg.
- Fan, sa jag för mig själv och började att springa mot bussen som rullade sakta framåt. Bussen ökade allt mera fart desto längre den kom. När jag började att skrika och vifta med armarna tvär stannade bussen och jag kunde gå på. När jag gick på bussen hörde jag hur all små fnittrade och pekade på mig. När jag såg Michelle sitta lite längre bak i bussen gick jag fram till henne och satte mig ner bredvid henne.
- Vart har du varit? Frågade hon och jag berättade vilka jag hade stött på i korridoren. När jag kom hem tog jag av mina slitna converse och min skin jacka och gick raka vägen upp till mitt rum. Jag loggade in på spotify och satte på Call me maybe med Carly Rea Jepsen. Jag började så smått sjunga med i låten och det slutade med att jag dansade runt och sjöng i hela rummet tills mamma kom upp och sa att maten var klar.
- Så hur var skolan idag? undrade mamma.
- Helt okej, svarade jag.
- Okej men vart bra då gumman, sa hon. Sedan fortsatte middagen med att mamma och Steve diskutera om dom skulle göra om trädgården skulle vara som den var eller om dom skulle låta den vara som den är. Jag lyssnade inte särskilt mycket utan drunknade i mina egna tankar. Jag tänkte mycket på dom tre tjejerna som stoppade mig i korridoren. Undra varför dom sa så? Man kan väll inte äga en skola eller? Och såg jag ut som nån som skulle börja göra det? Jag avbröt mina tankar genom att säga tack för maten och ställa ner min talrik i diskmaskinen. När jag kom upp på mitt rum kollade jag om jag hade fått något sms men nej det hade jag inte. Jag kollade även vad klockan var och såg att den snart var halv åtta och det var dags att börja med matten. När jag var klar med matten var klockan halv nio och jag vart i särkilt tröt så jag satt på tv. När jag hade kollat klart någon film som gick på tv:n så kände jag mig ganska tröt så jag gick till badrummet och borsta tänderna och tvätta av mig sminket. Sen när jag var klar gick jag tillbaka till sovrummet och tog på mig ett linne och mina hotpants. När jag hade fått på mig mina natt kläder gick jag och la mig i min säng och somna inte långt efter det.
-Olivia.
Chapter 1
- Lycka till idag gumman, sa mamma i dörröppningen.
- Tack, mumlade jag och gick ut på gatan framför den stora villan som nu mera var mitt hem. Busshållsplatsen låg ca 100 meter från huset så det tog bara nån minut att gå dit. Det var min första dag i skolan här i Atlanta så självklart var jag nervös, särskilt eftersom jag var tvungen att börja mitt i höst terminen. Alla mina kompisar bodde kvar i Texas och jag skulle sakna så sjukt mycket, det gick inte en dag utan att jag längtade tillbaka till vännerna, vädret och ja, allt i stort sett.
När jag kom fram till busshållsplatsen stod där redan en annan tjej och väntade. Hon hade brunt hår och bruna ögon och såg allmänt söt och trevlig ut.
- Hej, sa hon.
- Hej, svarade jag.
- Jag känner inte igen dig? Har du precis flyttat hit, frågade hon?
- Ja, jag flyttade hit från Texas med min familj för några dagar sedan bara, sa jag.
- Jaha, så då är det här första dagen i skolan för dig alltså? Frågade hon?
- Ja, det är det.
- Aha, jag heter Michelle.
- Jag heter Lilly, svarade jag och sträckte fram handen. Varför sträckte jag fram handen? Jag var väll ingen tönt heller? Men hon var snäll i alla fall och svarade bara genom att skaka den.
- Det där är vår buss, sa Michelle och pekade mot en gul buss som precis rullade in framför oss. Jag nickade bara och steg på efter henne. Hon gick mot den bakre delen av bussen och satte sig ner.
- Sitt här Lilly, sa hon och klappade med handen på sätet bredvid sig. Jag skulle precis sätta mig ner bredvid henne när bussen startade med ett ryck och jag trillade ner i killens knä på sätet framför henne. Jag hörde hur alla började skratta och viska runt om kring mig. Han öppnade munnen som för att säga något men jag avbröt honom med att mumla fram ett snabbt förlåt och gick och satte mig hos Michelle.
- Gick det bra, frågade hon?
- Jaja, jag klarade mig bra, förutom att jag precis skämde ut mig för halva skolan.
- Äh, du kan vara lugn, jag tror inte att det kommer att vara så farligt. Han som du landade på är dessutom schysst så jag tror inte att han är sur på dig eller något sådant.
- Vad bra, sa jag. Men vad heter han då?
- Han heter Liam och han är väldigt söt, och för att vara en kille med det utseendet är han inte särskilt egotrippad eller så, sa hon. Efter kanske en kvart var vi framme vid skolan och jag gick av tillsammans med Michelle. Skolan var väldigt stor jämfört med vad jag var van vid med sina 800 elever.
- Vad har du för något första lektion, frågade Michelle?
- Eh, jag ska kolla, sa jag och tog upp schemat ur min väska som jag hade fått hemskickat i går.
- Jag har matte i sal 12b, sa jag.
- Okej, jag har kemi i sal 17a, vänta jag får kolla på ditt schema?
- Visst, sa jag och gav det till henne. Hon kollade på det och sade sedan:
- Bra, vi har fyra lektioner tillsammans idag.
- okej, men vet du var sal 12b ligger, frågade jag henne?
- Ja, jag kan visa dig dit, sa hon. Hon ledde in mig i skolbyggnaden och det var bra att det var en så pass stor skola för det var inte så många som lade märke till mig nu.
- Här är det, sa hon.
- Okej tack så mycket, svarade jag.
- Jag kommer hit när din lektion slutar, så kan vi ha följe till engelskan se, sade hon.
- Ja, det låter bra, för jag hittar verkligen inte här, sade jag.
- Okej, jag måste sticka nu för min lektion börjar om en minut, sade hon sprang iväg. Jag såg mig omkring i skolan och korridoren som tidigare varit full av elever var nu nästan folktom. Jag vände mig om och gick in i klassrummet. De flesta var på väg till sina platser, men eftersom jag inte visste var jag skulle sitta gick jag fram till läraren som var en man i 40 års åldern.
- Ursäkta, jag är ny här, sade jag och han avbröt mig innan jag hann säga något mer.
- Jag är mr McClain, Lillyan var det va? Sade han.
- Lilly, rättade jag honom.
- Ja, precis, sade han, du kan väll ta och sätta dig bredvid Liam där borta.
Jag kände alla blickar i ryggen när jag gick till min plats. Jag hörde till och med viskningar som vem är hon? Vad gör hon här? Vem fan tror hon att hon är?
När jag satte mig ner på stolen var det knäppt tyst i klassrummet. Efter ca 15 sekunder efter allt stirrande på mig börja alla prata igen. Det kändes precis som i en film. Helt plötsligt känner jag hur ett suddis studsar på ryggen. Jag vänder mig om och ser två killar och en tjej sitta och små fnittra. Jag bara himlade med ögonen och vänder mig om.
- Bry dig inte om dom, säger en röst bredvid mig.
Jag kollade snabbt på personen, han hade blåa ögon, blond hår och ett ganska fint leende.
- Jag ska försöka, lyckade jag mumla fram.
- Hej, jag heter Liam, sa han med det fina leendet på läpparna.
- Lilly, sa jag snabbt och fortsatte att koncentrera mig på matten.
Jag har alltid varit blyg när det gällde killar så det var en vanesak att inte starta en konversation med honom. Matte lektionen gick ganska snabbt och smidigt. När det var rast gick jag ut ur klassrummet och såg Michelle stå på andra sidan i korridoren. Jag gick fram till henne där hon stod vid skåpen.
- Hej, sade jag.
- Hej! Engelskan ligger i andra änden av skolan, sade hon och nickade åt ett håll som jag antog betydde att det var där salen låg.
- Hade matte tillsammans med Liam?
- Ja , jag satt bredvid honom.
- Så, vad tyckte du om honom då?
- Han verkade snäll, men vi pratade inte så mycket.
- Nä, det är ju klart.
Efter lektionerna var det dags för lunch. Jag gick till matsalen tillsammans med Liam och Michelle eftersom vi hade haft en lektion tillsammans precis innan.
- Så du bodde i Texas innan, frågade Liam?
- Ja, bara en bit utanför Dallas, svarade jag.
- Jaga, min farmor och farfar bor i Texas, sa han.
- Jaha, har de en egen gård då, frågade jag.
- Ja, de har en egen ranch med hästar och sådant, sa han.
- Så har du varit mycket i Texas då?
- Ja, jag är där nästan varje sommar och hjälper till sådant.
- Kan du rida då också, frågade jag?
- Jaja, självklart.
- Urgh! Det blir kökets specialité idag, sa Michelle plötsligt.
- vad är det för något, frågade jag?
- Vänta och se bara, vänta och se bara, sa Liam med konstig röst innan vi gick in i matsalen tillsammans.
Så då var första kapitlet i Stuck in the moment klart. Hoppas att ni gillar det och kommer fortsätta att följa bloggen<3
/Nathalie och Olivia
Prolog!
Lillyan (Lilly) Nicole Rose är en tjej på 17 år som precis har flyttat till Atlanta med sin Mamma Nicole, bonus pappa Steve och bonus lillebror Luke som är 4 år. Lillys pappa var soldat och dog i ett krig i Syrien när hon var 3 månader gammal. Lilly är en tjej som gärna dras tillbaka och inte söker uppmärksamhet. På fritiden brukar Lilly spela på sin gitarr och sjunga men det är ingen som vet om det inte ens hennes mamma. Lilly har ett helt vanligt liv precis som vilken 17 årig tjej som helst tills en dag då hon….
Mer säger jag inte så om du vill veta får du läsa novellen.
-Olivia .
Första inlägget!
Vi hade tänkt att skriva en Bieber Novell som ska heta Stuck in the moment. Det är första gången vi skriver en novell på en blogg så förvänta er inte en proff gjord novell. Prologen kommer snart. Ha det bra.
-Olivia och Natta!
Välkommen till min nya blogg!
Mitt första inlägg.
